April 2009 - Juni 2009

April 2009 - Juni 2009

2009-06-27
Nu gör vi ett nytt försök och denna gången hoppas jag inläggen blir kvar.

Vi har drabbats av en smärre värmebölja. Redan nu visar mätaren nästan +28 djupaste skugga och dagen har knappt börjat. Jag är ingen älskare av värme men för Hedvigs del är det rätt bra att det är varmt. Hon håller sig lite mer stilla då. Eller stilla och stilla....Allt är ju relativt....

För tre dagar sedan var vi på återbesök på Djurkliniken där veterinär Jennie kollade både Heddas hals och armbåge. Halsen hade blivit lite bättre och tonsillerna höll på att "krypa" tillbaka i sina fickor igen och det var ju skönt att höra. Dessvärre är hon, trots två veckors medicinering, nästan lika halt som tidigare. Det som var positivt var att hon inte alls var lika öm i armbågen som vid förra undersökningen. Vi ska nu minska dosen Norocarp till hälften och testa hur det funkar. Enligt våra veterinärer kommer det att ta lång tid innan inflammationen i armbågen har läkt ut. Tills dess får vi fortsätta med våra korta koppelpromenader, samt lite lydnadsträning och godissök.

Jag hade planerat in två utställningar i augusti men de får vi nog vinka adjöken åt. Hedvig kommer att stå på Norocarp ett par veckor till - minst. Norocarp innehåller samma substans som Metacam/Rimadyl och då är det 28 dagars karens som gäller. Trist som attan!
Lilla Hedvig (nu är hon ju inte såååå liten längre...) har vuxit på sig ordentligt och det hade verkligen varit roligt att få en bedömning på henne. Men, men...Det är bara gilla läget. Huvudsaken är ju att hon blir bra i sin armbåge och just nu är det prio numro ett.

I morgon kväll börjar Janne och Snoken sin resa upp till oss i norr. Semestern är planerad och denna gången hakar vi på mina föräldrars husvagn och beger oss ner till hussens hemtrakter i Dalarna. Janne skulle ändå vara tvungen att åka ner och hämta sin son och då passade det alldeles utmärkt att vi åkte ner tillsammans. Ska bli så himla roligt!

I förrgår var Inger här och jag hjälpte henne fota en massa fina saker som hon gör av älghorn. Som tack fick jag älgfärs och massor av torkat älgkött. Torkat älgkött är nog bland det godaste som finns, speciellt när det är så här bra gjort - TACK snälla Inger!. Hussen får nog skynda sig att komma medan det finns något kvar. Hedvig blev inte heller lottlös. Hon fick en bit av ett älghorn att gnaga på.
Är ni intresserade av att se alla fina saker som Inger gjort (hon målar skitsnygga tavlor också...) får ni gärna kika in på hennes hemsida.

Nu ska jag skära en liiiten bit till av älgköttet och sedan ska jag och Hedda gå hem till mina föräldrar och dricka lite kaffe och äta gofika.

Ha en bra helg i värmen!

Hedda poserar i solen

Torkat älgkött är mumma...Nu blir du väl avis Janne =)

2009-06-26
Jaha....Då har jag alltså lyckats radera alla dagboksinlägg sedan april. Något gick fel när jag skulle göra en ändring i dagens inlägg. Helt plötsligt hade jag på något sätt laddat över en nyligt besökt hemsida över hela dagbokssidan och allt var borta. Puts väck. Bara så där. Don´t ask me how....Blir man less eller.....

Får väl göra en liten sammanfattning av det som försvunnit med hjälp av fotona, som tack och lov ligger kvar på hårddisken...

.....................................................................................................

Det här skriver jag något senare och kan glatt konstatera att faktiskt inte alla inlägg försvunnit. De flesta återfanns i min externa hårddisk. vilken jag jag använder till säkerhetskopiering. Av datumen att döma har jag inte varit speciellt flitig med det på sista tiden. Lovar mig själv bot och bättring......

Skrev faktiskt ett nytt inlägg idag också men det försvann ju tillsammans med allt annat. Orkar inte skriva om allt igen just nu. Vi tar det i morgon istället.....Nu ska jag säkerhetskopiera....

Sammanfattning av juni 2009

Hedvig återhämtade sig snabbt från sin kastrering, men drabbades istället av en frambenshälta som inte ville ge med sig. Den 11/6 hade vi tid på Djurkliniken och röntgen visade begynnande artros på BÅDA hennes armbågar. Ledproblemen berodde på att hon, utan min vetskap, gått med tonsillit alldeles för länge. Har fortfarande dåligt samvete över att jag motionerat Hedda så mycket trots att hon hade ont i halsen. Men det var inte lätt att veta när hon inte visade några symtom....Hade faktiskt ingen aning om att tonsillit kunde ge så mycket biverkningar, som inflammation i leder, rygg och även hjärtmuskeln.

Hedvig fick nu börja äta Norocarp mot inflammation/smärta, samt Glucosamin. Hon måste också vila och ta det lugnt tills dess hon blivit bra i sin hals och hältan försvunnit. Omröntgen av hennes armbågar ska göras om ett halvår. Dessutom har vi tid i början av augusti för en HD/AD-rtg. Sommaren började inte bra.....

Charles sitter och spanar. Tack och lov att han frisk i alla fall...

20/6. Efter att ha tragglat med den eländiga apporten hela hösten, vintern och våren så hade jag nästan gett upp, men så hände det här...

och det här....TACK snälla Anna för alla tips och goda råd jag fått. Utan din hjälp hade vi stått kvar på ruta ett....

Sammanfattning av halva maj 2009

Den 15/5 kastrerades Hedvig och var tvungen att bära tratt. Hedda hade också pga foderbyte drabbats av furunkulos och fick äta antibiotika i 20 dagar.

Så här såg hennes lilla mage ut tre dagar efter operationen.

Efter att stygnen var tagna fick Hedvig hoppa upp i favoritstolen igen.

2009-05-13
Nu har jag äntligen tagit mig tid att uppdatera hemsidan. Sonen har flyttat till en större lägenhet och som vanligt vid en flytt är det massvis som ska göras och så mycket tid för annat har det inte blivit. Det enda som är kvar nu är lite småfix i nya lägenheten och sedan är allt klart - Skönt!

Under den här veckan har jag inte haft lika mycket tid med stackars Hedvig. Fast det verkar inte ha gått någon nöd på henne ändå. Hon har varit med varje dag och haft fullt upp med att kolla på alla som burit flyttkartonger, skurhinkar och dammtrasor. På kvällarna när vi kommit hem har hon varit helt slut och slocknat på direkten.

I fredags kom Janne och Snoken upp på en blixtvisit och då fick jag ett litet break med flytten. Hade sett fram emot att se bilburen han gjort och den var kanonfin. Mycket, mycket finare i verkligheten än på bild och dessutom verkar hundarna trivas hur bra som helst i den.
Vi hade planerat att jobba lite på tomten men tyvärr var vädret skit hela helgen, så det blev inget med det. På söndag åkte vi upp till Skellefteå BK för att titta på när Anna skulle göra MH med sin dobermann, Indra. Indra-Pindra gjorde bra ifrån sig och jag förstår att hennes matte var helnöjd. Hedvig skulle också ha varit med men tyvärr satte hennes skendräktighet stopp för det =(. Janne tog en massa fina kort på Indra som nu finns upplagda i Galleriet.

Efter många och långa funderingar hit och dit har vi bestämt att Hedvig ska kastreras. Hon ska inte gå i avel och eftersom hon redan nu har problem med sin skendräktighet så finns det ingen anledning att inte göra det. Min erfarenhet av skendräktigheter är att de blir värre med åren och jag ångrar mig bittert än idag att jag inte lät kastrera Sydney.

På fredag 15/5 kl 08.00 ska Hedda avlämnas på Djurkliniken. Det är verkligen med blandade känslor, för det är trots allt en stort ingrepp. Själva operationen känns lite gruvsam, men det stora problemet är hur jag ska kunna hålla henne i stillhet efteråt. Det kommer nog att bli fyra jobbiga veckor.....Stackars Hedda har också fått en massa bölder både under hakan, vid munnen, uppe på nosen och mellan ett par tår. När jag lämnar in henne på fredag ska även det kollas upp. Bara det inte är furunkulos......

I dag har vi varit ute och gjort några enkla uppletanden. Hedda har lite problem med att lämna ifrån sig saker hon hittar så det är något vi tränar stenhårt på. Med hjälp av långlina och godis gick det faktiskt rätt hyfsat den här gången.

Äntligen har planerna på klubben tinat fram och i kväll blir det träning där uppe. Ska bli skönt att slippa Bilprovningens parkering och kunna träna på gräs igen. I morgon blir det dock parkeringen igen, men då är det utställningsträning. Bäst att passa på att göra så mycket som möjligt innan fredag. Sedan dröjer det några veckor innan vi åter igen kan börja köra igång med träningen..

Håll tummarna nu för att det ska gå bra för lilla Hedda-Pedda på fredag. Återkommer i helgen med en liten lägesrapport.

Premiärtur i nya fina bilburen.

Idag har Hedvig fått leta saker. Här har hon hittat en spenkopp....

Sedan hittade hon också sin favorittrasa.

2009-05-02
Här har det väl inte hänt så värst mycket sedan sist. Efter utställningsträningen förra tisdagen (som f ö gick rätt bra), blev Hedvig jätterisig i magen. Det blev till att springa iväg till apoteket och inhandla två paket Canikur och efter en dags fasta och magmedicin så är hon nu rätt bra igen. Pga Heddas mage blev det ingen träning med klubben förra veckan men förhoppningsvis kan vi vara med på onsdag igen.

Sommarvärme har nu även letat sig upp till oss i norr och jag har faktiskt kunnat städa upp på tomten. För två veckor sedan var marken täckt av snö och nu har det börjat grönska. Helt otroligt vad snabbt det har gått. Hedvig har varit ute med mig i dag och hjälpt till med vårstädningen. Eftersom jag inte kunde hålla koll på henne hela tiden fick hon ha sin munkorg. Trots det lyckades hon på något konstigt sätt få i sig både jord och skräp vilket hon sen, tillsammans med all mat, kräktes upp på köksgolvet. Hoppas inte magen pajar igen nu....

Hedvig hittade sin boll som tinat fram och när jag städat klart fick hon vara ute och busa med den en stund. Att vara ute på vår lilla tomt är bland det bästa hon vet och hon skulle kunna vara där hur länge som helst. Till skillnad från Sydney så är Hedda tyst när hon är ute. Det spelar ingen roll om det går folk eller hundar förbi på gångvägarna en bit bort, hon säger för det mesta inte ett pip. I det fallet var Syd totalt hopplös - hon skällde åt precis allt hon hörde och såg.

Nere i Dalarna har hussen alldeles själv tillverkat en hundbur för våra vovvar. Den blev kanonfin! Han är verkligen duktig, hussen =). Nu fattas det bara en skiljevägg och sedan ska den svartlackeras. Tror hundarna kommer att trivas jättebra där bak i bilen.

Det har det ju varit Valborg också. Är glad över att kunna säga att Hedda knappt reagerat någonting. Nu har det inte smällt så mycket men det lilla hon hört när vi varit ute har hon inte brytt sig om. Det känns sååå himla skönt att hon inte är rädd....

Har uppdaterat Galleriet med säsongens första bilder på Hedvig ute på tomten.

Hedvig får äntligen vara ute och leka med sin fotboll igen.

Här sitter Snoken i Jannes egenhändigt gjorda hundbur. Visst blev den fin!

2009-04-27
Tredje uppdateringen på en vecka! Jag tror minsann jag fått ordentligt snurr på tangentbordet.

Hussen, med tillhörande Snok anlände vid niotiden på fredagskväll och åkte hem i går morse. Det blev lite av en blixtvisit, men alla besök är uppskattade. Vi fick endast lördagen tillsammans och som tur var råkade det också bli årets varmaste dag. Hundarna fick sig en promenad i värmen och Hedda passade då på att doppa sig i ett vårdike. Nu hade hon kanske inte gjort det om inte klantiga matten hade lyckats förpassa hennes röda gummiring i det iskalla vattnet. Lilla Hedvig verkar gilla vatten, även om det inte är någon bra badtemperatur riktigt än.

När våra fyrbeningar fått sitt var det dags för min lilla renååå-femma att få vinterdäcken utbytta. Så himla skönt att kunna lyssna på radion igen när jag kör. Det har inte gått förut pga allt vägljud. Tack snälla Janne för att du är så snäll och alltid ställer upp! På kvällen bjöd mina föräldrar på årets första grillmiddag. Har längtat efter grillat hela vintern och det smakade helt suveränt gott. Nu ser vi bara fram emot att äta surströmming också =).

I morgon är det dags för ringträning igen och kvällen efter är det "vanlig" träning med klubben på Bilprovningen. Sedan stundar Valborg. Hoppas att inte Hedda blir rädd för raketerna den här gången heller...Men nu när hon är skendräktig kan man aldrig riktigt veta hur hon kommer att reagera.

Vi har alldeles nyss kommit hem efter ett par timmars promenad i regnet. Innan vi gick in upptäckte jag att Hedda trampat i olja. Inte roligt alls....Har efter mycket skrubbande lyckats få henne ren och som tur var klarade sig både golvet och mattorna.

Eftersom det regnade tog jag ingen kamera. Lägger in en bild från lördagen istället. Resten av helgens foton hittar ni som vanligt i G alleriet.

Hedvig sträcker på benen (foto:Janne)

2009-04-24
Hussen är ibland en överraskningarnas man....Strax före tolv i förmiddags ringde han och berättade att han tänker åka upp i dag. Oväntat, men naturligtvis jättekul =).

Här tinar det som sjutton och det dröjer nog inte många dagar till förrän det är dags att plocka fram räfsan och börja städa tomten. Längtar som sjutton ut till skogen och att få lägga årets första spår till Hedvig. Men det tar väl ett tag innan det är någorlunda torrt ute i markerna.

I går åkte Hedda och jag in till stan och shoppade loss ordentligt. Vi gick på Björkis där vi provade ut en nomesele till Hedvig. Det blev en neonorange i storlek tre och lilla Hedvig kommer att bli så snygg, så snygg....Nu satt selen alldeles perfekt och går hon upp några kilo till, vilket hon kommer att göra, så blir den lite trång. Som tur är går det bra att lämna in den och få den omgjord så den passar igen. Medan vi ändå var där lade jag undan ett midjebälte, samt en expanderlina. Jag har faktiskt tänkt börja röra mig i snabbare tempo när jag är ute med Hedda och då är det skönt att mina axlar får lite avlastning. Hon har ju en aning bråttom den lilla damen.....Tyvärr fanns inte selen inne utan måste beställas, men med lite tur får vi hämta den och resten av grejorna nästa vecka.

Onsdagskväll var vi och tränade på Bilprovningen. Förra gången hade det varit ca 50 hundar där och det är rätt mycket. Inte undra på att Hedvigs dobermannhjärna fick korsslutning ibland. Den här gången var Hedda väldigt ofokuserad och gick knappt få kontakt med alls. Till slut förstod jag vad som var fel. De som är ansvariga för onsdagsgruppen hade beslutat att bjuda oss träningstokar på korv och bröd. Inte undra på att matvraket Hedvig reagerade. Vem sjutton vill stå och titta på matte när det osar varmkorv! Mot slutet gick det lite bättre och det var en trött hund som två timmar senare landade hemma i soffan.

Nej, nu ska jag ta fram dammsugaren och försöka göra hemmet något så när respektabelt innan Janne kommer. Ha en trevlig helg alla!

Soldyrkaren Hedvig tar igen sig i väntan på hussen och Snoken.

2009-04-22
Nu jäsiken har våren kommit hit till norr också =). Solen skiner, snön smälter och dag hörde vi både storspov och tranor. En liten tussilago såg jag också. Den första i år. Men bättre sent än aldrig.

I går var det premiär för den årliga ringträningen. Alltid lika roligt att vara med och dessutom nyttigt för Hedvig. Det hela gick väl si sådär....Lilla Hedda tycker om att springa fort och det gick väl lite i snabbaste laget ibland. Dessutom var det inte heller så mycket till trav. Mer en blandning åt hopp, studs -och galopphållet, med lite inslag av passgång. Tack och lov ska vi inte ställa förrän i augusti och tills dess hoppas jag få lite mer ordning på lilla damen.

Hedvig har gått och blivit skendräktig och går inte riktigt att känna igen. Helt plötsligt är hon väldigt "stissig" och reagerar på allt hon hör. Det är mycket voffande och boffande här hemma just nu och utomhus är det en massa saker som blivit väldigt otäcka. Efter mycket funderande hit och dit beslöt jag att skjuta upp hennes MH som hon skulle gjort nu i början på maj. Det känns skittråkigt! Men vad gör man. Känns inte rätt att gå med henne när hon inte alls är sig själv.

Nu ska jag och lilla Hedvig gå ut en sväng i vackervädret. Sedan bär det iväg till Bilprovningens parkering för lite lydnadsträning och hundsnack.

2009-04-17
Hedvig och jag har idag kamperat ihop ett helt år. Det har verkligen gått fort och när jag ser på henne nu kan jag knappt tro det är samma hund.

Jag hade inte planerat att ta hem en valp så tidigt efter Sydneys död, men när jag blev erbjuden av Cia att köpa Hedvig kunde jag bara inte tacka nej. Problemet var det långa avståndet och Cia ville av förståeliga skäl inte skicka lilla Hedda alldeles själv med flyg till Skellefteå. Nu löste det sig genom att hennes son tog henne med sig när han skulle flyga till Luleå och på så sätt fick hon sällskap hela resan. Det var pirrigt när jag och min son, sent på kvällen, stod där på flygplatsen och väntade. Så kom hon då. Hedvig. Efter att ha hälsat på världens sötaste lilla dobermannvalp och skrivit under alla papper var hon helt plötsligt min hund och vårt liv tillsammans kunde börja.

När Hedvig, mitt i natten, anlände till sitt nya hem kunde man kanske tro att hon var trött. Men icke sa Nicke. Trots en lång resa Malmö-Arlanda-Luleå-Skellefteå var hon hur pigg och orädd som helst. Den första hon fick syn på var vår älskade hårboll, Charles och här skulle det minsann jagas katt. När hon inte fick tag i Charles ägnade hon sig istället åt att inspektera sina leksaker, samt springa runt och bita i våra händer och fötter. Tänk så fort man glömmer hur enormt vassa valptänder kan vara....När jag till sist helt utpumpad kröp ner i sängen hade det redan börjat ljusna ute. Hedda ville naturligtvis sova hos nya matten och trött som jag var lyfte jag upp henne och stoppade in henne under täcket. Och där har hon, som den enda av mina hundar, blivit kvar.

Hedvig är den första hund jag köpt osedd och det var ju naturligtvis en chansning. Efter ett par dagar tillsammans kunde jag lättad konstatera att hon var precis så social, framåt och orädd som uppfödaren beskrivet henne. Sedan blev hon ju sjuk, men det är något vi lämnat bakom oss. Ingen mening att älta det som varit, utan nu blickar vi framåt istället. Fast en sak vill jag faktiskt klargöra när det gäller Hedvigs maskproblem.... En del kanske tror jag blev lurad att köpa en sjuk hund....Sanningen är den att Hedvigs uppfödare, redan innan jag köpte henne, ärligt berättade att hon hade hade haft problem med mask och varit tvungen att avmaska henne fler gånger än vad man brukar göra. Nu hade jag ingen aning om hur mycket elände mask kan ställa till med och valde därför att köpa henne i alla fall.

Vi fick inte någon bra start på vårt första år tillsammans, men som tur är blev ju Hedvig bra till slut. Förhoppningsvis får hon fortsätta att vara frisk så vi får njuta av henne många, många år till. Vår älskade lilla, söta, snälla Hedda-Pedda är det bästa som finns. Henne byter jag inte mot allt guld i världen....

Tack Cia och Johan för underbar hund!

En liten, liten Hedvig för precis ett år sedan.

Här är Hedvig idag.

2009-04-16
I går kväll var vi på Bilprovningens parkering igen och tränade med en massa andra hundar. Ja tränade och tränade....Det blev mest lite positioner och kontakt för Heddas del. Hon har svårt att fokusera när det händer mycket runt omkring. Trots allt är det bara andra gången vi är där så jag har inga jättekrav på henne än.

Det roligaste var att det faktiskt var hela fem (!) dobermanns där. Inte vanligt att se så många på en och samma gång här i stan. Annas två, Indra och Izze har jag träffat förut och i går fick jag även stifta bekantskap med två andra dobermanndamer och deras trevliga mattar, Ulrika med "Kimmie" från Dobgun´s kennel och Erika med "Meya" från Dober Lakes. Jättekul.

Efter nära två timmar på Bilprovningen var Hedvig trött när vi kom hem. Hedda är alltid tidigt uppe men i morse sov hon till halv åtta. Kors i taket. Hon har faktiskt aldrig någonsin sovit såå länge. Det är nästan så jag önskar att det var träningskvällar varje kväll. Inte dumt alls med sovmorgon =).

I dag har vi gått en lång koppelpromenad då vi övat på att gå fint, vilket lyckades rätt bra. Hedda har faktiskt sina ljusa stunder när det gäller det också . På vägen hem såg vi att rastgården var tom så vi gick in där en stund så Hedvig fick sträcka på benen lite. Passade även på att träna fritt följ och inkallning. Rastgården är bra att ha när man ska träna och samtidigt ha lite koll på sin hund. Sedan gör det ju ingenting att den bara ligger hundra meter bort heller =).

"Måste jag stå här länge eller...."

2009-04-13
Tre dagar går fort och nu är jag ensam igen, förutom Hedda och Charles förstås.

Vi hade blivit lovade vackerväder under påskhelgen, men så blev det naturligtvis inte. I går var det soligt och fint och samma sak idag, men annars har det varit grått och kallt. Typiskt också att det blir bra nu när Janne åkt hem...

Eftersom det inte blev så många dagar tillsammans har vi bara umgåtts med familjen. Sedan har vi som vanligt stoppat i oss alldeles för mycket mat och godis, samt ägnat oss åt hundarna. Påskafton bjöd vi sonen och mina föräldrar på mat. Janne lagade sin suveränt goda älggratäng med kantareller och jag fixade efterrätt i form av en jordgubbskaka. Gott var det och mätta blev vi.

Hundarna har skött sig hur bra som helst. Jag trodde att förra gången var en en engångsföreteelse, men de, eller rättare sagt Hedvig, uppförde sig lika bra nu som då. Tidigare har Hedda haft svårt att slappna av och det har varit fullt ös medvetslös från tidiga morgon till sent på kvällen. Skönt att se att de numera kan ligga och ta det lugnt bredvid varandra och att hon inte behöva busa hela tiden. Det är inte alls samma stress längre och det gör att både vi och hundarna mår mycket bättre.

I dag har vi bara tagit det lugnt, jag och Hedda. Vi har gått en längre promenad efter gångvägarna och även passat på att träna lite lydnad. Solen skiner och nu känns det faktiskt som om våren kommit upp till oss i norr också. Det här är väl inte min favoritårstid precis....Även om solen är skön så är det blött, slaskigt och skitigt. I skogen tar man sig inte fram eftersom skoterspåren och stigarna inte längre håller. Det blir väl att hålla sig till vägarna ett tag framöver tills dess att snön försvunnit. Och det lär nog dröja....

Bilder från påskhelgen hittar ni i Galleriet.

Våra sötnosar.

2009-04-09
Nu är det bara ett par timmar tills dess Janne och Snoken dyker upp. Får väl fördriva tiden med att uppdatera lite medan jag väntar =).

I går var det säsongspremiär för klubbens onsdagsträningar. Bilprovningens parkering var full med hundar och folk, både kända och okända och vi träffade bl a Anna och hennes dobbisar Indra och Izze, samt Heddas colliekompis Tango med sin matte Maria.
För vår del blev det inte så mycket träning annat än lite kontaktövningar, sedan fick Hedda mest sitta och titta på de andra hundarna. Med tanke på att vi bara tränat hemma på köksgolvet hela vintern skötte sig lilla Hedvig alldeles utmärkt. Det här var första gången hon tränade med störning och med en massa okända hundar runt omkring och jag är faktiskt förvånad över att det gick så pass bra som det gjorde. Kul. Nu ser vi fram emot fler träningskvällar.

Får passa på att önska alla en riktigt Glad Påsk.

Så här trött var lilla Hedda efter gårdagens träningskväll.

2009-04-07
Här råder aprilväder. I går snö och i dag strålande sol och takdropp. Fast någon vårvärme är det inte tal om riktigt än.

På väg till skogen mötte vi "gammelgrannen" Ewa och hennes pudlar, Iris och Soya. Vi gjorde sällskap en bit och Hedda fick busa i snön med Iris. Hedvig har bara lekt med mindre eller yngre hundar och alltid varit herre på täppan. Nu fick hon äntligen möta en jämlike som var lika stor, lika tung och lika i gasen som hon själv och dessutom äldre. Hedda tyckte det var lite läskigt. Nu är Iris-Storpudel en väldigt snäll hund och eftersom båda våra hundar har ett bra och tydligt hundspråk fick de hållas ett tag. För lilla Hedvig som alltid är van att bestämma var det här en bra erfarenhet.

Hedvig älskar andra hundar och får ibland knäck i öronen när hon leker och matten ropar. När jag och Ewa skildes åt var jag beredd på att Hedda skulle följa efter sin nya kompis. Men nej....Hon kom efter mig alldeles självmant. Känns alltid lika roligt när man får lön för allt jobb man lagt ner på inkallningen. Nu var det faktiskt inte den enda gången hon var duktig i dag....Jag stod och pratade en stund med en flatte-matte och när de fortsatte att gå väntade jag ett tag innan jag släppte Hedvig. Det första hon gjorde var att sätta efter de två flattarna men när jag ropade vände hon nästan i luften och kom lika snabbt tillbaka igen. Duktiga lilla Hedda-Pedda! Det känns som om det börjar bli lite ordning och reda på henne nu =).

På torsdag eller fredag kommer hussen och Snoken. Nu stannar de bara över helgen men bättre några få dagar tillsammans än inga alls. Det ska bli sååå kul att träffas igen.

I morgon ska vi åka till Bilprovningens parkering där klubben tills vidare håller sina träningskvällar. Blir väl inte så mycket till träning första gången. Jag kommer bara att låta Hedda sitta och ta det lugnt och titta på de andra hundarna en stund. Det kommer säkert att bli nog jobbigt för henne.

Mattes duktiga Hedvig.

2009-04-03
Så har det då blivit en ny månad och en helt ny dagbokssida. Brukar skriva i tre månader och sedan börja på nytt. Jag skriver inte sådär jätteofta och därför blir det rätt lagom. Vill ju inte ha hur tungladdade sidor som helst.

Här har vintern kommit igen med blåst och snöyra. Men det är väl som det ska vara den här årstiden. Hedvig tyckte i alla fall att det var jättekul. Vi var ute och plumsade en och en halv timme i blötsnön och Hedda, som var van vid skaren, såg lite förvånad ut när hon idag sjönk rakt igenom. På vissa platser hade hon t om svårt att ta sig upp.

Trots att Hedda inte haft munkorg på länge har såret på nosen haft svårt att läka. Hon är väl inte den försiktigaste hunden i stan och stoppar in sin långa näsa lite här och där vilket har gjort att såret gått upp hela tiden. Nu verkar det äntligen ha börjat läka ordentligt, men ett ärr lär hon säkert få. Det har funkat rätt bra utan "frityrkorg" men det gäller att hålla koll på henne precis hela tiden. Visst försöker hon ta pinnar ibland men hon släpper dem snabbt när jag ropar "Nej" och kommer som ett skott för att få godis istället. Däremot är det lite svårare med hästbajs.... I går hade vi en liten kontovers när hon lyckades ta en smakbit. Matten blev inte glad kan jag säga. Hedvig fick då gå förbi hästbajset ett antal gånger och bara hon gav det en endaste liten blick så blev det "Aj-aj". På vägen hem passerade hon rakt över hästskiten utan att ens titta på den. Vi får väl se hur länge det håller i sig.....

Hela veckan har vi haft kanonväder och tillbringat mycket tid i skogen. Vårsolen har gjort att allehanda äckliga saker tinat fram. Problemet är att lilla Hedvig inte alls tycker de är äckliga. Tvärtom. För att undvika att hon äter i sig något olämpligt har hon fått ha sin långlina. Skaren har också gjort att hon med lätthet tar sig fram precis överallt i skogen och det är ju inte så vidare bra. Hedvig är inte dum. Hon började snabbt förstå att matten inte kunde komma efter och eftersom jag inte vill ha en hund som ränner runt i skogen så blev det kanon med linan. Dessutom har vi ju viltet. Har faktiskt ingen aning om hur Hedda skulle reagera på t ex rådjur när hon är lös och därför känns det bra med att ha en "nödstopp", utifall att.

Måste erkänna att jag varit riktig slö med lydnadsträningen och hade lovat mig själv att ta nya, friska tag. Men nu kom snön och då blev det genast lite motigt. Blir bättre när det får torka upp igen och tills dess blir det att traggla lite positioner i vardagsrummet istället. Nästa onsdag kör Ske-å BK igång med sina träningskväller. Nu ligger snön djup över planerna på klubben så vi kommer att hålla till på Bilprovningens parkering tills vidare. Ska bli roligt att börja träna med störning, det är något som Hedda verkligen behöver.

Nu ska jag och Hedvig ta en runda i snöslasket.

Hedvig ser nöjd ut efter att nyss tagit sig en tugga hästbajs.

Hedda i motljus.